Världens finaste....
Tänk vad mycket man tar för givet. Min mamma och pappa har gett mig den bästa uppväxten ett barn kan få och nu när pappa är borta finns så mycket jag tänker på och vill minnas. Jag vill minnas hans doft när han kom hem från arbetet i skogen- en doft av färskt trä som jag älskar än i dag. Jag vill minnas somrarna i stugan med fisketurerna i båten. Ingen fick mig i en båt om inte pappa satt vid årorna.
Jag vill minnas hans sätt att berätta som fick en att inte vilja sluta lyssna, och hans lugn. Jag älskade hans humor och kvicka kommentarer. Han var fin min pappa.
Världens finaste.