Djupt....

 
Så sant som det var sagt! Visst vore det konstigt om livet bara gick framåt utan gupp eller gropar längs vägen. Jag tycker bara att guppen varit lite väl många på sista tiden och den sista gropen var så djup att jag inte tagit mig upp ur den ännu. Jag hänger liksom på kanten och hoppas jag snart kommer upp i ljuset igen. Kanske kommer jag att behöva lite hjälp.
 
 
Vissa saker händer väl av någon anledning, eller kanske allt som händer har en mening? Och visst kan det vara så att det som händer nu ska få mig att förstå någonting, lära mig något av det och till och med leda till något bra? Vore ju idiotiskt att inte hoppas på att något positivt kan komma ur skiten.
 
 
Så enkelt kan det vara för vissa! Det handlar helt enkelt om var man hamnar i livet :-)
 
TA HAND OM VARANDRA!

Jag vet inte

När jag läser andras bloggar är de så sprudlande glada med bilder på jätte söta barn och allt de hunnit med i sina liv. Jag blir så glad när jag läser dessa bloggar men samtidigt lite sorgsen. När livet går åt ett håll man inte ville, inte räknade med och man får vara glad att man kommer upp ur sängen på morgonen.  När jag inte orkar baka, träna, äta nyttigt eller ens fota barnen. När allt det där jag tyckte var roligt förut inte har någon plats i mitt liv. Då borde jag kanske inte skriva alls? Ingen vill väl läsa om mina sorger och bedrövelser! Men jag är ändå glad att jag i alla fall inte tappat skrivandet. Det hjälper mitt i kaoset.
 
ta hand om varandra!

Det roliga

 
Förra veckan var dessa föremål nästan viktigare än nappen! Att en liten unge kan bli så förkyld, och det ville liksom aldrig ta slut.
 
 
Hon sov bara korta stunder och de gånger hon hade nappen kunde hon knappt andas genom näsan.
 
 
Men hon var ändå glad nästan hela tiden, annars hade mamman inte orkat :-)
 
 
Bada kan man göra fast man är snorig.
 
 
Och lika kul var det att äta!
 
Nu är hon frisk igen och i full färd med att upptäcka världen. Nu går det fort och snart måste prylarna från IKEA tas fram- petskydd, skåplås och framförallt grindar till trapporna!
Kylan och allt annat som händer runt omkring mig gjorde mig deppig och jag bestämde mig för att jag måste göra något åt det. Ett besök hos kuratorn och en lunch på Fabbe´s med en underbar vän som jobbar där och ett kärt återseende av en annan vän- allt på samma dag, gjorde mig glad igen!
Det gäller att tänka på bra saker i livet och roliga saker man gjort. Annars blir man nog galen till slut. Det är min teori!
 
 
 
SOLEN kom tillbaka!!
 
 
Och jag träffade världens finaste CLOWN.
 
GOD NATT!
 
 
Visa fler inlägg