Gammalt och nytt

Så var det väl dags för en summering av året som gått, antar jag.
2014 blev året vi lade ner vårt familjedaghem Mumindalen, som vi drivit i ett år ungefär. Brukar inte tänka på det så mycket eftersom det fortfarande känns jobbigt att det blev som det blev, men nu kan jag känna att jag är stolt över att vi försökte! Vi kunde ingenting om att starta eget företag, om vilka regler som gäller, om bokföring eller annat som följer med att själva vara arbetsgivare. Men jisses vad vi lärde oss mycket! All planering, alla möten, alla papper, alla tillstånd som skulle finnas. Och sedan inskolning av barnen. Dessa underbara barn vi fått ha hos oss.
 
Hösten blev full av aktivitet, planering, samlingar, teman. Vintern kom och gick, våren bjöd på många fina stunder ute i pulkabacken med fika och öppen eld. Sommaren blev finare än vanligt med en massa sol och värme. Jag sökte nytt jobb och fick det. Linda jobbade snart på annat ställe och vi kunde avveckla vårt bolag. 
 
Ruth skolades in på Humlan där underbara fröknar tog hand om henne och det kändes bra från dag ett. Med sig hade hon sin kompis från Mumindalen som fortfarande är hennes bästis!
 
 
C fick jobb på Byggtjänst och trivdes mycket bra där. Frans började tvåan och Axel i klass fem. Äntligen fick han en assistent som skulle hjälpa honom i skolan, och det har varit guldvärt. Är så glad att hon finns!
 
Jag anställdes som speciallärare på den skola jag jobbat på förut och det var med blandade känslor jag började om, då jag visste att det kunde vara ganska krävande med skoltrötta ungdomar och en hög arbetsbelastning. Tack  vare underbara kollegor och byte av chef som inte gjort annat än stöttat mig gick det jätte bra! Visst hade jag mina stunder av förtvivlan, men när väl eleverna lärt känna mig bättre och jag kunde få vara den jag är löste sig det mesta. Det tar tid att bygga relationer. Nu älskar jag mitt jobb och vet att jag gör det bra! 
 
 
Under 2014 har jag lärt känna nya människor, särskilt en har lärt mig mycket genom att dela med sig av sin levnadshistoria och öppnat sig för mig på ett sätt som gör mig både stolt och glad. Tänk att det finns så starka ungdomar som är klokare och har mer insikt än många vuxna! 
 
 
 
Mycket har varit tungt under det gångna året och just nu känner jag mig mest ledsen över att bli dömd av många utan att få berätta min version av allt som varit. Att folk som jag trodde var nära mig berättar saker för andra som gör att de tar avstånd från mig eller är arga på mig utan att ta reda på sanningen. Orättvist. Men nu är det som det är och jag kan inget göra åt det.
 
 
Nu nu ser jag fram emot ett nytt år med nya utmaningar och nya erfarenheter. För livet är bra fantastiskt ändå tycker du inte!?
Vi är glada att C har jobb här, att jag har ett bra jobb och att fortsatt utredning av Axel ska leda till något ännu bättre. Att han får anpassad skolgång och en chans att klara målen som alla andra. Alla behöver känna att de klarar av saker, att de kan.
 
Två av mina finaste lämnar Sorsele för att börja sitt gemensamma liv i Sundsvall. Nytt jobb, ny lägenhet och nya vänner. Det kommer att bli så tomt men jag vet att de kommer att få det bra, och jag kan hälsa på dem ofta!
 
Det ser ut att bli en fin dag, denna sista på år 2014. Ta vara på den och var rädda om varandra!
 
 
 
 
 

Kärlek

Den här julen firade vi inte som vanligt hemma med de i min familj bara. Christer har en bror i Stockholm och en mamma i Uppsala som i år fick besök av oss. Lillebror Mathias ska snart flytta till mörkaste Småland medan C bor i djupaste Norrland vilket gör att farmor Kerstin nu kommer att bli än mer ensam, och det kändes än mer angeläget att fira tillsammans. 
 
Med var dock Ruth och Hampus, då Axel och Frans var hos sin pappa för första julen någonsin. Att fira jul utan barn är inget vidare och jag var glad att få ha två av mina hos mig. 
 
 
Hampus har vuxit upp till en ung man med skäggväxt, goda värderingar, ett stort intresse för vad som händer i världen, stora framtidsplaner, en underbar humor och ett stort lugn. Han har hittat en flickvän som är bra för honom, och hon har lyckats få en särskild plats i mitt hjärta. De är bra för varandra. 
Nu flyttar de snart och ska påbörja ett nytt kapitel i sitt liv tillsmmans. Jag kommer att sakna dem mycket men vet att de gör rätt. 
 
 
Ja, så är det bara! Kärleken till sina barn är inget man växer ifrån, den finns där för alltid. 
 
 
2015 måste bli bättre! Måste. Bara. 
 
 
Mitt största och främsta mål för nästa år är att se framåt. Inte bakåt. Jag lever här och nu. Jag tänker njuta av Ruths hand i min, Frans truliga kram på morgonen, Axels puss på skolgården när vi träffas och Hampus lugnande kommentarer när jag oroar mig för något. Hannas nyfikenhet och underbara skratt, hennes omsorg om andra och styrka att ta sig vidare.
 
 
 Genom mitt nya jobb har jag träffat människor som tagit en plats i mitt hjärta. Kollegor och elever som gjort min tillvaro ljusare och mer meningsfull, fått mig att skratta, känna mig behövd och viktig. Det är stort. Ni vet vilka ni är. Tack för att ni finns!
 
 
Och så så har vi mina vänner sedan förut. Ni som finns där vad som än händer. Hoppas ni vill fortsätta finnas i mitt liv, även om vi ses alldeles för sällan. 
 
Ta hand om varandra!
 
 
 

En Annan Dag

Julafton kom och gick. I år var vi hemma hos farmor Kerstin i Uppsala, Christers lillebror med sin lilla familj var där, liksom Hampus och Hanna. Precis som hemma åt vi sill, lax, skinka och köttbullar. Eftersom Mathias och Ulrika inte äter kött blev det en del nya smakupplevelser på julbordet som alla var mycket goda! Sillsalladen som min syster alltid brukar göra fick jag i år röra ihop själv men den blev lika god! ( ja, nästan i alla fall ) 
 
Vi tittade på Kalle och sedan kom Tomten!! Han var otroligt snäll i år och jag kan inte bli mer nöjd än vad jag är. Ruth och jämnåriga kusin Blanka har glatt lekt med alla fina saker de fick och jag ser fram emot att komma hem och prova min Kitchen Aid. Kunde väl aldrig drömma om att en sådan skulle hitta hem till mig.....
 
 
 
Visst är den fin!!!
 
 
Hade pysslat ihop en girland av pärlor som Blanka fick.
 
 
Till C hade jag sytt en väska som han nu kan kan packa ned de saker han behöver till sin stund i bastun. Han blev mycket glad över denna!
 
Sent på julaftonskvällen åkte vi in til Domkyrkan för att uppleva midnattsmässan. Jisses vad vackert det var! Alla ljusen, människorna och fina julsånger man fick vara med och sjunga tillsammans med den pampiga orgeln och kören. 
 
Nu är det fredag och nya äventyr väntar! Vi hörs senare.
 
 
 
Visa fler inlägg