Dags igen då!

Allvarligt talat. Hur illa kan man göra människor? Nu har samma kille som för några månader sedan fick sina timmar för assistans godkända, blivit av med tjugotvå av dem!!

Av en handläggare som återigen inte träffat familjen, inte brytt sig om att ta reda på hur saker verkligen är. 

I år har familjen förberett honom för att en dag kunna leva ett eget liv. Kunna klara sig själv som andra ungdomar gör. Även om det inte helt kan bli som alla andra har det. För A behöver mer hjälp än andra. För de andra har ett helt hjärta. De behöver inte äta mediciner varje dag. De har inte Pacemaker och de behöver inte kämpa lika hårt som A gör. 

Efter jul kunde han äntligen flytta hemifrån och trivs jätte bra i sin lilla lägenhet. Han äter middag hemma hos sina föräldrar varje dag för varken ork eller tid finns för dem att vara hos honom mer än vad de redan är. Ska föräldrar behöva ta hand om sina vuxna barn? Är det ens värdigt? 

Att ta bort så många timmar av berättigad assistans kan innebära att A måste flytta hem igen och ge upp sin nyvunna självständighet. Lägligt nog slutar handläggaren på sin tjänst och går vidare i livet. Vet han ens att han lämnar efter sig en trasig familj? En familj som kämpat så länge. Jag hoppas att någon med lite självkänsla i kroppen som sitter i beslutande positioner i det lilla kungariket Sorsele tar sitt ansvar och förklarar hur det kan få vara så här. 



Visa fler inlägg