Faller

Fredagkväll. Den första maj, den första månaden som minner om att sommaren snart är här, att gräset ska bli grönt, björkarna ska slå ut och dagarna ska bli varma. Kvällarna bli ljumma. Vintern är slut.
 
 
 
 Skotersäsongen är inte över ännu till mångas stora lycka. Än kan man inte lägga bort vinteroverall och vinterstövlar. Det är som att man inte riktigt vågar lita på att vintern faktiskt är över. Själv vill jag hellre kunna sitta på altanen och njuta av solnedgången, kunna gå barfota och njuta av barnens skratt när de hoppar på studsmattan, än att packa skoterkälken och dra iväg. Jag nöjer mig med att sitta utanför  på gården och grilla korv och koka kaffe, det är livet det också.
 
"Livet är så mycket mer......
mer än blod, mer än blod", som Stiftelsen sjunger. 
Jag kommer aldrig i mitt liv förstå varför livet blev som det blev. Aldrig någonsin. Stora sår som aldrig läker. Ibland tillåter jag mig själv att falla ned i djupet. Där stannar jag en stund tills jag måste till ytan igen och andas. Vad spelar allt för roll- vilka beslut måste jag ta och vilka konsekvenser får de? 
 
Önskar att jag kunde skriva en låt om eländet som vissa artister gör så bra. 
"Snön bara faller ner, och jag faller med den"
Vissa dagar är det verkligen så. 
 
 
Är det inte fantastiskt hur anletsdrag, hårfärg, egenskaper kan gå i arv i generationer?? Hittade denna bild och när jag visade den för Ruth pekade hon på den lilla flickan på bilden och sa : "Där är Ruth!" Men det är det såklart inte. Det är min faster  Ragnhild som jag aldrig fick träffa. Hon dog i cancer när hon var mycket ung. Bredvid henne sitter min älskade farmor och han i mitten med den fina luggen är pappa. Och så har vi farfar Ferdinand, som Frans fått sitt mellannamn från, faster Gunvor och farbror Rune. 
 
Så sant dom det var sagt.
 
I dag var det fredag och vi var lediga både C och jag. Tog tag i städningen av huset med en massa energi, färdigställde en del påbörjade projekt och var glad att solen visade sig lagom till middagen. 
 
 
 
 
 
 
Försöker få ordning på den lilla hallen där grabbarna oftast går in för att komma till sina rum. Skorna ställer de redan i garderoben enligt mina anvisningar :) och skylten ska få hänga på ytterdörren så att deras kompisar ska hitta rätt!
 
Nu sover Ruth och mörkret faller över Sorsele. Ha en fortsatt trevlig kväll!