Nu förstår jag!!

 Att kritisera sin hemkommun är som att tycka något som SD säger eller tycker är bra!!
Att inte tycka det är bra att de flesta lekparker  är i uselt skick, samtidigt som kommunalrådet säger att "barnen och ungdomarna är vår framtid." Är samma sak som självmord. Det har jag förstått nu, himmel vad trög jag är! Jag som trodde att åsikter gjorde att vi gick framåt och gjorde saker bättre? Men nu vet jag bättre.
 
I vår kommun är allt bra. Här finns vacker natur, fint fiskevatten, billigt boende, fina utflyktsmål och en ICA-butik. Vad mer kan människan begära.....
 
 

Jag förstår inte!

Sommaren har kommit halvvägs och värmen finns någon annanstans än här. Vi fortsätter med vårt familjedaghem, som vi började planera för när min dotter var tre månader. När hon var ett år och några månader kunde vi starta upp vår verksamhet och ett år senare är vi på väg att lägga ned allihopa. Jag försöker att inte tänka för mycket men nog är det så man vill gråta ibland. En tröst i eländet är att jag fått en vän för livet i min kollega och den arbetsgivare som väljer henne kan skratta sig lycklig! Maken till kvinna finns det inte många av. Kommer att sakna mina dagar med henne, för att inte tala om alla sena sms. 
 
Vi har hälsat på den avdelning på ortens förskola som "våra" barn kommer att flyttas till några gånger för att vänja dem lite vid miljön. Personalen är jätte fin, gården är jätte fin och omgivningen är jätte fin. Men ändå.....
Tanken på att ens tvååring ska in i en tillvaro som liknar den skola som de senare ska in i senare tar liksom emot. Samling, fruktstund, byta blöja, ta på utekläderna- gå ut. Gå in- äta lunch som levererats färdig för varmhållning. 
Personalen byts ut, människor kommer och går. Sexton andra barn som vill ha uppmärksamhet, kramar och tröst, räcker alla famnar till?
 
Jag är själv barnskötare och lärare. För alla som tror att alla elever blir sedda, lyssnade på, får utvecklas i sin takt och får utveckla sina starka sidor har fel! Alla ska in i samma fack. Klara målen och gå vidare. Precis som i förskolan. Det är som det är. Jag gillar valfrihet och tanken på att om mitt barn mår bättre av att vara i en liten grupp, i mer hemlik miljö och med liten personalomsättning så ska jag kunna välja det alternativet. Att man dessutom kan få hemlagad mat som man hjälper till att laga, och hembakt bröd som man får vara med att baka och ingredienser som man får vara med att handla. Jisses! 
 
Tyvärr blev det inte som vi ville på grund av olika anledningar men jag kommer alltid att känna att jag är GLAD att vi gjorde det, att vi vågade starta eget med allt vad det innebär och att vi fick lära känna alla barn längs vägen. De har alla en speciell plats i mitt hjärta. 
 
Det finns många familjedaghem i Sverige men kraven och reglerna och villkoren är helt olika. Jag hoppas att kommunerna ser värdet i att ha olika alternativ när det kommer till barnomsorg och inte bara ser till ekonomin. Jag hoppas också att föräldrar vågar välja annorlunda om de får möjlighet.  Det hade jag gjort.
 
 

Städar

Den här sommaren so far har bjudit på kyla, regn och massa blåst. Därför lär vi ha ett välstädat hus om det fortsätter så här!
Har fortsatt mina försök att få till det som jag vill i mitt pysselrum och snart kanske jag är nöjd?
 
 
 
 
 
 
Visa fler inlägg