Luddigt

Jag har velat skriva i min blogg länge nu men något håller mig tillbaka. Vill inte bara skriva om lättsamma saker som bakning, inredning och pyssel som ju är en stor del av mitt liv. Jag har många tankar som rör helt andra saker  som är viktiga för mig men att bo i en liten by där alla känner alla har sina begränsningar. Skriver man i en blogg vad man tänker får man vara beredd på att bli missförstådd och dömd av andra. Frågan är om jag orkar med det. 
 
Annars kan jag alltid skriva om att framtiden känns en aning luddig. Vilken väg ska vi ta? Ska vi gå vänster eller höger? Rakt fram kanske blir bra. Magont och spända käkar talar sitt tydliga språk även om jag försöker att inte tänka på det allt för mycket. Nu faller snön igen och en lång vinter ligger framför oss. Med snöskottning, kyla, mörker, kalla bilar, overaller och blöta vantar. Kan inte säga att den är efterlängtad.
 
Ruth har varit sjuk tre dagar med feber och förkylning och i dag var det min tur att vara hemma med henne. Vi har mest mysat i soffan och gjorde ett försök att pyssla ihop ett armband av pärlor men det räckte inte orken till riktigt. Nu faller mörkret igen och Ruth tycker att vi ska "ha julen"! Hon tycker att vi ska ta fram tomtar och glitter och ljusslingor nu. Jag håller inte riktigt med henne men det är banne mig inte lätt att förklara varför!
 
Ta hand om varandra.
 
 
Så känns det.
#1 - - Anonym:

Du skriver jättebra!

Svar: Men tack snälla du, för att du läser och kommenterar!
Lola med Å